Ja, det är den ständiga frågan i min omgivning!
Jag ÄR stor, tänker jag! "Och när ska du nu bli klar med denna utbildningen?" När tiden räcker till, tänker jag.
Varför måste man ha så bråttom att bestämma sig för vad man ska göra när man blir stor? Jag är stor och har inga problem med att fortsätta ett tag till med att fundera på vad jag ska syssla med i 30 år framöver.
30 år till i arbetslivet, alltså! Det innebär ungefär dubbelt så lång tid till som jag redan varit arbetsverksam i mitt 34-åriga liv. Det är ju en hel evighet! Varför ha så brått då? Om jag bestämmer mig nu så kanske jag behöver ångra mig i 25 år över att jag valde just den banan. Nej, det är bättre att ta det lungt och inte förhasta sig! Det finns så många andra saker som jag förhastar mig med, eller som jag är snabb och kvick med, medans andra går och funderar och drar på beslut. Nej, låt mig få ta tid på mig. Eller låt mig få förhasta mig och rusa fram som ett stressat troll i mina tankar och idéer! Jag GILLAR det och tycker att jag ska få göra saker som jag just gillar, det är ju mitt liv som ingen annan kan leva! :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Heja!!!
Håller med dig om att det är viktigt att leva sitt liv som man SJÄLV vill o tycker känns bra. Alla tycker så mycket idag, istället för att fundera mer över sina egna liv, MEN just det kanske skulle bli lite jobbigt, att ta tag i sitt istället för att terrorisera andra :-) Hoppas jag inte låter bitter, men anser att var o en har rätt att leva sitt liv efter sina önskemål å förmåga.
KramKram o kul m bloggande (gillade inte heller maten så värst i Polen, men som sagt, spa-t o beachen var SUPER! ;-)
Hallå Mize,
Åh, vad roligt att jag fått ett inlägg! :-) Och en positiv feedback också ju!
Ja, men visst känns det ibland som om någon annna skulle vilja leva ens liv, fast helt annorlunda jämfört med hur man sjölv bestämt sig för att leva det! Störigt tycker jag! "Skaffa er ett eget liv!", eller hur!?
Har du någon blogg här eller du har inte börjat än? ;-)
Ses nästa, nästa måndag (23/6)!
Massor av kramar
Stor?
Hur kan du någonsin bli stor när du är en lillasyster...*S*
Självklart är du så stor som du känner dig själv är jag för stunden 24 men i morse när jag vaknade var jag 76.
Eller man kanske mäter storlek i längd eller omfånf i så fall är jag stor i båda meningarna...
Maten i Polen är bland det minst kulinariska jag någonsin ätit eller som en Polsk kamrat sammanfattat den Polska kokkonsten. Kokt-kokt med kokt...
Kram!
Skicka en kommentar